couldbelovely

Igår var en minst sagt förunderlig natt. Jag och Denise begav oss ut i mörkret, efter en djup disskusion om livet och döden, på jakt efter något nytt och spännande. Till vår stora förvåning hamnade vi på ett litet sunkhak där jag började disskutera avancerad mattematik och Kafka med en blivande läkare, och Denise anslöt sig till ett gäng shackspelande karlar! Uppmärksamheten från barens klientel var överväldigande och vi kunde inte annat än njuta av alla komplimanger: "Ni är så vackra! De vackraste kvinnorna på söder!"

Efter att ha blivit kallad mycket intelligent av den mystiske läkarstudenten, kände jag mig nöjd och anslöt mig till min oförutsägbara vän Denise. Hippt som happt hänkade vi på de shackspelande gubbsen och lyckades tack vare deras "stjärnstatus" ta oss in på ett nytt sunkhak trots våran ringa ålder. Där satt vi, i ett mörkthörn och njöt av all uppmärksamhet som presenterade sig i gratis alkohol, och låtsades intressera oss för jazz och andra gubbaktiviteter. Det var först när nattens klara luft lockade som vi lämnade gubbsen med någon illa vald lögn, och sprang sedan vinglande hem fnittrandes åt vår underbart underliga kväll. Det var faktiskt rätt magiskt.

Mindre magiskt är att dessa shackspelande "gentlemän" håller till precis utanför min port där Stockholms schacksällskap har sin bas. Dags att ligga lågt, med andra ord.