rädd.

För bara ett år sedan var jag så himmla romantisk. Jag drömde om mjuka kyssar i regnet och om någon att hålla i handen. Om vackra blåa ögon och korpsvart hår. Om evig kärlek. Men något har hänt. Något har hänt under det här året och jag har tappat all tro. På ett sätt känns det som att jag tappat allt. Tanken på evig kärlek får det att vända sig i magen på mig. Kyssar känns meningslösa. Killar känns meningslösa. Egentligen känns allt jävligt meningslöst. Ingenting känns viktigt längre och allt känns så himla tröttsamt. Suck. Fucking suck.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0