Öl.
Vi försöker hitta svaren i botten av ölglaset och du frågar mig vad jag ser. Jag rycker på axlarna och ler ett leende som väger tusen ton, för jag vet inte. Jag har ingen jävla aning om vad det är jag ser eller vad jag borde finna. Men jag fortsätter att dricka ändå. För kanske blir det bättre, kanske försvinner den gnagande känslan av att det inte finns något att leva för. Att livet är meningslöst och att det faktiskt alltid kommer att vara det.
Kommentarer
Trackback
