couldbelovely

Äntligen har jag tagit mig i kragen och köpt en ny ipod! Jag har gått runt i ca två år med en rosa tegelsten i fickan vars batteri håller i sisådär trettio minuter, för att sedan tröttna på den så kallade "nya tekniken" och gå över till att använda en cd-spelare. Retro? Nej, inte alls! Bara fruktansvärt opraktiskt! Men nu, äntligen, har jag en snygg, smidig och fjäderlätt mp3-spelare som lyder minsta vink. I'm in love!

Något annat nytt har också tagit plats i mitt liv; universitetet. Jag var på introduktionsdag i onsdags, och till min stora förvåning tror jag att universitetet kommer att bli alldeles fantastiskt och inte alls så läskigt som jag föreställt mig. Jag kommer att plugga modevetenskap i ett helt år, och mina tentor kommer att bestå av frågor så som "Vilken designer designade den här klänningen år 1965?" med svarsallternativ som a) Christian Lacroix b) Yves Saint Laurent ... Det är fullkommligt fabulöst! Min instution verkar också helt fantastisk med pubkvällar varje onsdag och sittning nästa lördag. Att "högkvarteret" är en gul, charmig pippilångstrumpvilla gör det hela ännu mer underbart. Åh jag är lycklig!
 
Nu måste jag springa, ska nämligen åka till Göteborg idag och fira bröllop! Puss

Hon andas tugnt och hennes hjärta slår hårt i bröstkorgen. De chokladbruna lockarna slår mot hennes axlar och den tunna klänningen smiter åt kring hennes ben. Tårar rinner längsmed hennes blossande kinder och faller med viskande dunsar mot det hårda stengolvet. Panikslaget ser hon sig om och flämtar till när hon inser att hon inte är ensam. Hans tunga steg ekar i den väldiga byggnaden och skvallrar om att faran är nära. Hon drar efter andan och fortsätter springa, men det är försent. Hon valde sitt öde när hon valde att se tillbaka, och nu kan hennes liv endast sluta i hans händer. Plötsligt greppar grova händer tag i hennes tunna armar och hennes graciösa kropp trycks mot hans starka gestalt. Försiktigt blickar hon upp för att fastna i hans blanka, blå ögon medan han lät fingrar med hennes bruna lockar och viskar tröstande ord i hennes öra. Hon sträcker sig sakta mot hans kind och lindar sedan in sina bleka fingrar i hans korpsvarta hår. Han fattar hennes midja, trycker henne tätare till sig och kysser henne ömt. Tysta står de sedan och lyssnar till varandras hjärtslag.     

Jag befinner mig i en svacka just nu. Jag sover mest och försöker umgås med så mycket kompisar som möjligt. De är det enda som hindrar mig från att drunkna. Jag kan inte riktigt klä mina tankar i ord, och därför skriver jag heller inte. Bara sådant ingen får se.

Idag är det iallafall en bra dag. Jag har varit med Johanna hela dagen, och snart kommer Alice. Vi ska sjunga falskt till Singstar, äta mat, röka ciggaretter (på Johannas jättesöta balkong) och prata om tragiska saker och konstiga killar. Sådant man gör på sommaren. Sådant man gör på sommarkvällar. Puss